|
|
En son lovas åt Abraham
|
1Och Herren uppenbarade sig för honom vid Mamres terebintlund, där han satt vid ingången till sitt tält, då det var som hetast på dagen. |
Och bredvid honom låg den stora ruttnande högen av förhudar, som han skar av från alla män och pojkar han kunde få tag på dagen innan.
| 2När han lyfte upp sina ögon, fick han se tre män stå framför sig. Och då han såg dem, skyndade han emot dem från tältets ingång och bugade sig ned till jorden |
Jag har hört talas om att se dubbelt, men Abraham ser ju trippelt. Och sedan sprang han fram och kastade sig på pannan framför sin gäst. Jag gissar att han hade druckit en rejäl frukost den dagen.
| 3och sade: "Herre, har jag funnit nåd för dina ögon, så gå icke förbi din tjänare. |
Alltså vill han inte att herren ska komma in i hans tält. Men varför gå förbi gubben när det bara är att kliva rakt över honom? Och den här nåden som han har funnit. Låg den där på marken?
| 4Låt mig hämta litet vatten, så att I kunnen två edra fötter; och vilen eder under trädet. |
Tack så mycket för din gästfrihet, men vatten och ett träd kunde jag ha hittat själv. Förresten, varför denna fotfetischism? Abraham gör ju inget annat än tvättar folks fötter hela dagarna.
| 5Jag vill ock hämta ett stycke bröd, så att I kunnen vederkvicka eder, innan I gån vidare, eftersom I nu haven tagit vägen förbi eder tjänare." De sade: "Gör såsom du har sagt." |
Äntligen lite äkta generositet. Fast man kan fråga sig vad det är han gömmer inne i sitt tält. Han försöker desperat förhindra att någon kommer in dit.
| 6Och Abraham skyndade in i tältet till Sara och sade: "Skynda dig och tag tre sea-mått fint mjöl, knåda det och baka kakor." |
Abraham verkar vara en riktig liten bagare. Han vet precis hur mycket mjöl som går åt och har dessutom klart för sig att det inte tar speciellt mycket tid att baka bröd. Jag antar att han glömde bort att det kan vara bra att jäsa och grädda brödet också. Gästen lär få vänta på sin mat.
| 7Men själv hastade Abraham bort till boskapen och tog en god ungkalv och gav den åt sin tjänare, och denne skyndade sig att tillreda den. |
Fast jag tror att Abraham hade tänkt att kalven skulle få växa till sig först. Medan Sara bakar bröd lär ju kalvsteken hinna bli kall och äcklig.
| 8Och han tog gräddmjölk och söt mjölk och kalven, som han hade låtit tillreda, och satte fram för dem; och han stod själv hos dem under trädet, medan de åto. |
Nej tack, vi är laktosintoleranta vegetarianer. Och kan du sluta stå och stirra på oss när vi försöker tvinga i oss din äckliga mjölk och den blodiga kalven? Finns det inget bröd, förresten?
| 9Och de sade till honom: "Var är din hustru Sara?" Han svarade: "Därinne i tältet." |
Det måste vara henne han vill gömma. Antagligen har han misshandlat henne. Nu kommer han väl att tvinga henne att säga att hon har gått in i en dörr. Jag tycker det är lite oklart hur många gäster Abraham har. Först var det tre män son skulle komma, men sedan kom det bara en herre och nu omtalas gästen som de hela tiden.
| 10Då sade han: "Jag skall komma tillbaka till dig nästa år vid denna tid, och se, då skall din hustru Sara hava en son." Detta hörde Sara, där hon stod i ingången till tältet, som var bakom honom. |
Det var inga dåliga krav. Abraham är ju nästan hundra år gammal och han hustru är inte mycket yngre. Och så kommer det en hotfull man och kräver att de ska skaffa barn. Jag anar att den här gästen är samma Gud som nyss lurade Abraham att klippa av sig förhuden och lovade att han skulle få barn. Det kanske inte bara är Abraham som börjar bli gammal och förvirrad.
| 11Men Abraham och Sara voro gamla och komna till hög ålder, och Sara hade icke mer, såsom kvinnor pläga hava. |
Hon hade inte som kvinnor brukar ha? Jag tror att det saknas något ord i den där meningen. Det behövs något mer för att den ska betyda något. Men antagligen är det den försöker säga bara att hon inte hade mens längre. Nej, det får vi hoppas. Fast jag trodde att Herren redan hade fixat det här problemet. Dessutom misstänker jag att det har något att göra med det som Abraham vill gömma inne i sitt tält.
| 12 Därför log Sara vid sig själv och tänkte: "Skulle jag väl nu på min ålderdom giva mig till lusta, nu då också min herre är gammal?" |
Hon är en riktig gammal snuskgumma och kan knappt bärga sig. Fast hon verkar lite missnöjd med sin gamla man.
| 13Men Herren sade till Abraham: "Varför log Sara och tänkte: 'Skulle jag verkligen föda barn, så gammal som jag är?' |
En ganska imponerande demonstration av tankeläsning. Fast det var inte precis ordagrant. Faktisk var det inte alls rätt gissat. Sara tänkte på lusta och inte på själva födelsen, men det var i alla fall en ganska bra gissning.
| 14Är då något så underbart, att Herren icke skulle förmå det? På den bestämda tiden skall jag komma tillbaka till dig, vid denna tid nästa år, och då skall Sara hava en son." |
Om han nu är så himla duktig kan han väl trolla fram en son direkt? Sluta skryta och se till att vi slipper vänta ett helt år på upplösningen!
Finns det något som Gud inte kan åstadkomma? Jag ställer samma motfråga som Homer Simpson gjorde: Kan Gud mikra en burrito så varm att han själv inte kan äta den?
| 15Då nekade Sara och sade: "Jag log icke"; ty hon blev förskräckt. Men han sade: "Jo, du log." |
Ja, det såg han ju. Även om han inte precis är någon tankeläsare, så har han i alla fall ögon att se med.
|